Minnen av en vän. Ovanstående är ett citat inskrivet i en målning av Gösta Werner, mannen som seglat jorden runt, på alla dess hav, på allt som flyter. Och som kunde måla så det kändes som om man var med. Gösta var Björn Wahlströms nära vän. Tavlan hängde på väggen till förpiken i en båt som en gång var Björns. Citatet var talande. Björns håg låg sannerligen inte åt det stillasittande hållet varken bokstavligt eller på något annat sätt. Rörelse skulle det vara. Ut på vida vatten. In där det händer. Fram mot mål man först bara anar. Hem till människor och då menar jag inte för att beundra möblemanget. Ständig denna aptit på livet, på att få ta del av vad som är…