Det händer att de som läser min blogg hör av sig och meddelar att de inte bara läser för innehållets skull utan också för formens. Finns där någon metod? Eller åtminstone några tips? Jag läste nyligen en intervju med författaren Lena Andersson i DN och fick bekräftat det jag förut bara hört mig själv tänka, att hon i själva skapelseakten inte skriver för någon annan än sig själv. Att hon inte tror på skrivskolor. Att den enda man kan lita på när det gäller att bedöma värdet av det man är på väg att fästa på papper – är författaren själv. Som musik i mina öron. Alltså tänk bort alla andra. Tänk dig själv i läsfåtöljen, hur du stannar upp, läser om, begrundar, släpper…