Vilket problem får du till lunch idag? Med vilka pekpinnar skall du äta din middag? En portion för snabba kolhydrater eller en tallrik för lite fibrer? En skopa fel fett? Fel och fel förresten, just nu meddelas att även härdat kan vara rätt (!). Kanske satsar du på en trerätters i glada vänners lag med för få antioxidanter, för lite Omega 3 och en alltför snabb energikick. Måhända erbjuds en bokstavskombinerad diet smaksatt med för lite GI, för mycket IE för att inte tala om vad lite mer PK skulle smaka.

För oss som lever med lyxen att mat alltid finns, alltid är god att äta och för det mesta väldigt nyttig kan en nyansering vara på sin plats. Idag ligger inte en portion isterband med stuvad potatis på tallriken utan en rejäl dos ångest.

Ständigt rapporteras i vår del av världen om allt vi bör beakta innan vi sätter gaffeln till munnen. Allt i vällovligt syfte, givetvis. Bra för folkhälsan, absolut. Viktigt för miljön, självklart. Press på producenter, handel och reklammakare, visst.

Men vad händer med den sanna matglädjen, den som har med allt annat än själva födan att göra, glädjen över att få laga åt andra, ha ett dukat bord att sätta sig vid, kanske till och med få uppleva en stunds nära samvaro, för att inte tala om den underbara känslan av att helt enkelt vara mätt och belåten.

Är du ännu inte vegetarian tar du förstås bara en liten köttbit väl medveten om hur djuren släpper sig. Är du under sextiofem tar du en ännu mindre, men tvärtom om du för en gångs skull har åldern på din sida. Tänk då bara på att rödare kött ger fler minuspoäng. Och på cancerrisken när du grillar. Men om du marinerar i öl så minskar du den. Bär gärna munskydd med tanke på all rök du utsätts för.

Ta gärna ett glas vin till maten, kanske två. Nej, förresten bäst att låta bli. Och under inga förhållanden efter elva på kvällen. Dricker du vatten bör du ha kollat föroreningshalten i aktuellt område först. Skall du köra bil dagen efter dricker du förstås ingen alkohol alls, vilket inte är en pekpinne utan sunt förnuft.

När du väl sitter till bords minns då de gamla fina svenska ordstäven att maten skall tysta mun det vill säga att man inte pratar med mat i den. Att vi tuggar med stängd mun, gärna trettiotvå gånger (somliga läror säger fyrtio) och varken sörplar, suger eller smaskar. Dessutom stoppar vi aldrig kniven i munnen eller suger upp såsen med brödet som vi sett italienare och andra göra, usch!

Försök så gott det går att glömma kroppkakor, fläskpannkaka och våfflor med sylt, förresten all mjölmat som pasta och pizza. Ligg dessutom lågt med potatis särskilt med mosad och med vitt ris. Avstå dessutom allt bröd och börja definitivt inte med en skiva vitt medan du väntar på maten. GI rusar i taket.

Kakor och bullar har du förstås redan raderat. Och för guds skull låt aldrig mer en bakelse eller tårtbit fresta dig. Semla? Aldrig i livet. Du tänker ju inte fasta. Croissant? Kanske en halv för att du är i Frankrike. Dessert, även en ostbit efteråt, bör du i princip helt avstå från. Färska bär kan gå an, men då osötade och helst inte om de plockats i Gävletrakten. Givetvis ingen glass, möjligen en liten klick sorbet och sannerligen aldrig tiramisu.

Skippa allt lösgodis som ligger där man minst anar det. Skippa förresten även allt fast godis som chokladkakor med mindre än 70% chokladhalt. Och om du nu skött dig hela vägen varför då förstöra allt med lilla pralinen till kaffet.

Ha nu så trevlig. Samla familjen, sitt riktigt länge och bara umgås. Bjud hem goda vänner till helgen för att riktigt njuta av bordets alla gåvor. Och glöm inte att ha trevligt även en måndag, alltid har du något att fira; ät då extra gott, gärna på restaurang men välj en som satsar allt på smakupplevelserna, det vimlar av tips i tidningarna om kockar som inte skyr några medel när det gäller att jaga den sista smakhöjande procenten. Glöm inte att i Sverige till skillnad från i t.ex. Italien är mat mode, så det gäller att hänga med (men håll ut, snart är köttbullar inne igen). Kan du inte för en gångs skull glömma smör och grädde bör du dock stanna hemma. Tips: Ju högre, och dyrare, gastronomiska höjder du siktar mot desto mer får du att prata om, kanske i stil med ”så gott var det väl ändå inte”.

Sitt sedan länge och njut av varje liten tugga, lyssna till nyanserna, känn hur dina smaklökar dansar och hur lycklig hela du blir. Glöm inte att ständigt tala om för alla hur gott det är. Vik ut dig om när du åt något liknande tidigare, i Paris kanske, hur du själv brukar göra, hur mamma gjorde, och framför allt hur man inte bör göra med tanke på allt som måste tänkas på.

Bjud gärna på dina kunskaper även om porslinet, till exempel att stengods ger skrapljud. Även hur just du packar din diskmaskin kan vara intressant. Hur ett vinglas skall vara beskaffat kan bli en sällsynt givande diskussion resten av kvällen. Visa dessutom hur man håller i det. Alla vet inte det.

Ta gärna en bild så andra får se hur gott ni äter, men gör det i smyg. Kläm sedan ut den i sociala medier när du går på muggen. Dina vänner vill gärna se och gilla.