Bara Ord

En blogg om just det

Posts from the “Övrigt” Category

Reseminne.

Posted on 6 april 2019

        Den lilla flickan står längst till vänster. Hon är kanske två, tre år uppklädd i fin kappa, men barfota. Hon ser oss inte, böjer huvudet sysselsatt med att pillra med sina fingrar. Runt och bakom står hennes syskon, förstår vi, och långt fram även en farmor eller mormor. De andra kan ha uppslukats av alla andra resenärer som stigit av på samma station. Man kan höra tystnaden. Ingen frågar något. Vill inte längre veta. Man hade ombetts packa sin väska med det man är mest rädd om. Bilden på flickan är obarmhärtig. Hon vet utan att veta, gör som barn gör, går in i sin lek, den enklaste lek som står till buds. Just där och då har hon bara sina…

+Read more

På reklamfronten intet nytt.

Posted on 29 mars 2019

Man kan studera reklam på alla sätt och vis men man kan också, om man inte är alltför teoribunden, säga att det bara finns två varianter, att allt annat är variant på varianten. De båda sätten kommer och går som urets pendel. Pendelslaget är ungefär lika långt som en yrkesverksam generations, det vill säga trettio, fyrtio år. I slutet av en sån period har alla glömt den förra. Eftersom reklambranschen aldrig tittar bakåt kan det nya därför bli det gamla. Fiffigt.   Det båda sätten kan helt utan finess kallas ”tjatmetoden” och ”pratmetoden”. Den förra går ut på att förenkla det man vill ha sagt och sedan upprepa denna förenkling så långt pengarna räcker. Genom att inte dramatisera, utmana eller på allvar beröra mottagaren…

+Read more

Kommunikatör och kreatör är inte samma sak.

Posted on 20 mars 2019

Kommunikatör kan man bli genom att gå på kurs i närmsta skola. Kreatör är man från födseln. I reklamens tjänst är kreatörer dessutom en sällsynt dubbeltalang: dels utrustad ett medfött (och kanske uppövat) sinne för affärer, en känsla för spelet på marknaden, således även för köparens sätt att se på saken. Och dels med en sällsynt talang för det artisteri som behövs för att ”affären” ska synliggöras, beröra och leda till handling, om så bara till lagring i kom-ihåg-lådan. Artisteriet är ett ”hantverk med inbyggd ny idé”.   Summan av denna talang kan, när den är som bäst, skapa reklam av ofattbart stort värde. Den kan sätta företag på kartan, orsaka försäljningsrekord, bygga varumärken så starka att de pallar för även plötsliga kriser, till…

+Read more

Sanning, myt eller reklam.

Posted on 13 mars 2019

I århundraden var fiktionen vägen till insikt om den mänskliga naturen. Odödliga romaner visade vilka vi är, vad vi vill, kan, drömmer om och är kapabla till. Idag är det emellertid det mindre intressanta navelskåderiet som gäller. Den ene ”författaren” efter den andre blottar sin ”jobbiga tid”. Varför vi vill ta del och gråta med kan man undra innan man inser att det som vanligt är marknaden som styr: Media som lever på löpsedlar, som skapar författare, som söker författare som hamnar på löpsedlar, som söker förlag, som måste få det att gå runt. Och då behöver ge ut det folk vill läsa. För att lära sig?   När man läst några av dessa blottade bekännelser inser man att en osannolikt fiktiv deckare har…

+Read more

Ingen reklam tack men gärna många annonser.

Posted on 4 mars 2019

Det fanns en tid när dagstidningen insåg att allt i tidningen ingick i varumärket. Även annonserna således. Därför sökte man nära samarbete med annonsörer och byråer som kunde göra annonser som berikade tidningen. Inte bara var intressanta för tidningens kamrer.   Kloka redaktörer insåg att bra annonser drar till sig andra bra annonser. Att en bra tidnings värde, för de som behärskar konsten att skapa bra reklam, räknas i mer än spaltmillimeter. Att en bra annons blir dubbelt så bra i en bra tidning. Och hälften så bra i en dålig.   För det krävdes att tidningen visade att den tycker att reklam är  en för samhället viktig verksamhet även om den är svår att förstå sig på med sina båda, för en oinvigd…

+Read more

Utan vett & etikett blir all dialog plump.

Posted on 21 februari 2019

Det skojades på sin tid om att ”allt går att sälja med mördande reklam” till och med konserverad gröt. På bästa radiotid hade den envisa slingan i åratal roat folksjälen. Hela Sverige trallade Ulf Peder Olrogs glada visa av hjärtans lust. Hade Melodifestivalen funnits hade den garanterat vunnit.   Men bakom de glättiga rimmen låg blodigt allvar. Reklam ansågs vara cynisk, rå, ansvarslös propaganda, ett kapitalistiskt påfund som utnyttjar den aningslöse konsumentens godtrogenhet, struntar i följderna, vill bara ses och höras, talar ohämmat i egen sak, är rent narcissistisk och saknar därför stil, ton och vanligt folkvett.   Så här i efterhand får man, trots ett helt liv i branschen, erkänna att visans kärnbudskap inte låg långt från sanningen, även om också vi försökte…

+Read more

Miss Communication.

Posted on 7 februari 2019

När allt blir kommunikation, även det som inte kommunicerar, måste tilläggas att även kommunikation är svårt. Lika svårt som reklam. Att man byter reklamens gamla paltor mot kommunikationens mer modernt attraktiva dräkt betyder inte att alla plötsligt är ämnade att bli kommunikatörer. Man kan försöka men ändå visa sig vara otillräcklig. Eller inte lika bra som de bästa. Vilket i en kommersiell värld är en klar nackdel.   Men reklam är en industri som lever på industriers villkor. Personalen är firmans bästa resurs. När tekniken utvecklas och distributionen finner nya vägar är det lätt att tro att även personalen måste skolas om eller åtminstone fräschas upp. Att det gamla, ofta förtalade,  ”r-ordet” måste utgå och ersättas med lockande varianter av det nya moderna begreppet ”kommunikation”…

+Read more

Konsten att bli sedd, hörd och tagen på allvar.

Posted on 27 januari 2019

Kanske var det hela meningen? Tänk om det var därför som jag skrivit alla dessa krönikor (detta är den tvåhundrafyrtioandra) och alla dessa böcker: Ord till Salu, Skrivbok, Lovtal, Slutsålt, lilla Din Text (om copywriting nyligen utgiven på Forsbergs Skola) och så nu då Öga mot Öga.   Kanske för att komma fram till en enda mening som sammanfattar allt. Som gäller allt. Alltid. Kanske handlade inte alla skriverier om hur man dukar bord, får idéer, skriver, storytellar, gör annonser, filmer, affischer och trycksaker. Vare sig i analog eller digital form. Utan om detta gemensamma; privat, på jobbet, i affärslivet, kulturlivet och alla andra liv. Att allt vi vill och söker, både som sändare och mottagare, är att bli sedda, hörda och tagna på…

+Read more

Den orättvisa bokstavsordningen.

Posted on 19 januari 2019

Jag kom att tänka på vad Rausing kan ha ogillat att han kom efter Åkerlund trots att han hade den alfabetiska bokstavsordningen på sin sida. För att inte tala om hur orättvist det blev när det senare skulle visa sig att den som stod sist skulle bli den som tjänade mest.   Men så inser jag att samma Åkerlund återfinns i Åhlén & Åkerlund. Och att detta bolag startades långt före det andra. Tänkte kanske Erik när han träffade Ruben att ”nu är det min tur att stå först”. Så kan det vara men först måste vi träffa J.P Åhlén. När Åhlén & Åkerlund startades var Åhlén & Holm med sina kataloger redan (startat 1899) en institution i svenskt vardagsliv. När så tidskriftsbolaget (Å&Å) startas 1915…

+Read more

”Sälj dig själv innan andra går före i kön”

Posted on 13 januari 2019

Man öppnar tidningen och häpnar, drar igång teven och tar sig för pannan, tipsas om ett klipp, en podd, vlogg eller blogg och tappar hakan. Och man förstår att man är gammal. Att man inte längre är ett med tiden. Att nu gäller en kommunikationskonst som opåtalad ersätter sanning, god ton och allmän anständighet i vårt, och hela världens, mediala umgänge. Jag hade bara en halvbra rubrik i huvudet när jag läste Niclas Wahllöfs träffsäkra krönika i DN den 10 januari. Jag ogillar att låna men här kan jag inte låta bli (rubriken ovan är bara något kortad).   Behovet att sälja sig själv är förstås inte nytt, det tillhör förmodligen släktets arvedel. Vi har det alla inom oss, alla vill vi  ”bli sedda,…

+Read more