Bara Ord

En blogg om just det

Posts by Lars Falk

Gårdagens tidning.

Posted on 10 mars 2016

Finns det något som åldras fortare? Nyss var den rykande färsk, nästan vibrerande av nyhetens behag. Helt nyligen visste vi inte hur vi snabbt nog skulle hinna ögna första sidan redan på vägen från brevlådan till köksbordet. Och jag tänker på den väldigt påträngande samling som efter en tids bortovaro stirrar på mig med onda ögon. Läs oss som du brukar, bönar de i kör. Men jag förmår mig inte. Inte heller att kasta allt osett. Så jag bläddrar i hopp om att inget skall vara intressant nog så att jag fort kan lämna dem åt papperstuggens glupande aptit.   Snart är det guldäggsdags hör jag och då tänker jag på den bok som hela branschen efter en tid skall kasta sig över. Men som bara…

+Read more

Truetelling.

Posted on 4 mars 2016

Hur ofta finner vi inte att verkligheten vida överträffar dikten. Att det som absolut inte kunde inträffa gör det. Att dikten inte har samma fantasi, inte kan knyppla de mest osannolika händelser och människor till varandra som verkligheten, ofta med hjälp av slumpen, kan. Slumpen, ödet och guds försyn ingår ytterst sällan i fantasins produktsortiment.   Den som får för sig att skriva en roman konstaterar snabbt att vad du än hittar på så har verkligheten varit där före. Och vida överträffat allt du befarar att dina läsare inte kan tro på. Fantasin visar sig snabbt vara betydligt rationellare än verkligheten.   Jag har ofta undrat varför reklamen trots det så envist fortsätter att bygga sina stories på just stories, på konstruerade påhitt och…

+Read more

Den dolda agendan.

Posted on 27 februari 2016

Ett försåt, som häckar överallt men som är farligast där många utsätts samtidigt, det vill säga i massans alla media.  Ständigt slår det till där man minst anar det. Dess gift är förvisso inte dödligt, men visst kan det orsaka livsavgörande skada.   Det är ett listigt litet kryp. Finns som sagt överallt. Faktum är att vi alla bär på det, att det tillhör det vardagliga livet och då till och med kan göra gott. Som allt självbedrägeri kan. Men det är när krypet medvetet sätts i regelrätt arbete, tas in som medarbetare i stora sammanhang som det blir allt från lite löjeväckande självmål till skrämmande demagogi.   Det märkliga med detta lilla kryp är att det faktiskt inte är lika verksamt i reklambranschen,…

+Read more

”En dag i hamn är en förlorad dag”

Posted on 12 februari 2016

Minnen av en vän. Ovanstående är ett citat inskrivet i en målning av Gösta Werner, mannen som seglat jorden runt, på alla dess hav, på allt som flyter. Och som kunde måla så det kändes som om man var med. Gösta var Björn Wahlströms nära vän. Tavlan hängde på väggen till förpiken i en båt som en gång var Björns. Citatet var talande. Björns håg låg sannerligen inte åt det stillasittande hållet varken bokstavligt eller på något annat sätt. Rörelse skulle det vara. Ut på vida vatten. In där det händer. Fram mot mål man först bara anar. Hem till människor och då menar jag inte för att beundra möblemanget. Ständig denna aptit på livet, på att få ta del av vad som är…

+Read more

Papper & Penna, idéns verktyg.

Posted on 4 februari 2016

Det är så det börjar. Det lilla barnet, var som helst i världen när som helst under historiens gång, greppar så fort handen förmår något att rita eller bara rista med. Och något att rita på, i sanden, på en träbit, ett papper. Papper och penna. Handens förlängning livet igenom. Det förströdda ritandet vid telefonen. Lapparna på köksbordet. Skisserna så att hantverkaren förstår. Försöken att fånga det man tänker, tycker och känner. Dagboken. Minnesanteckningarna. Och så idéerna! Drömhuset, konstverket, uppfinningen. Långt innan det lilla barnet kan tala skapar det bilder, översätter det som rör sig inuti till något som berättar för andra inte bara vad ögonen ser utan än mer vad den lilla kroppen känner, tänker och tycker. Det blir en figur. En sol,…

+Read more

Ibland stötte jag på Leon.

Posted on 29 januari 2016

”Ge mig plats att argumentera på så ska jag se till att försäljningen ökar”. Ungefär så minns jag att en av de stora copyelefanterna uttryckte det. Det var inte Leon, men kunde ha varit. Mer om det längre fram.   Bakom uttalandet låg inte självberöm snarare ett rent logisk resonemang. ”Ju fler argument jag får föra fram, ju oftare jag har råd att pilla på de känslor som finns gömda i valet mellan att köpa och inte köpa, ju längre och stadigare bro till mottagarna min ton tillåts bygga desto troligare är det att ”nej och nja” kan bli ”kanske och rent av ja”.   Jag har alltid tycks detsamma. Utgått från det personliga brevet och insett att ingen säger ”vad långt det är,…

+Read more

Dåliga produkter får dålig reklam.

Posted on 21 januari 2016

Tanken på att reklam kan ersätta dyr produktutveckling kan förstås vara kittlande. Även bakom draperierna i affärsvärldens rum ligger det i den mänskliga naturen att hoppas att det till synes enkla kan ersätta det till synes tunga. Att så blir fallet är därför lätt hänt.   Dålig reklam för allehanda produkter och tjänster är med andra ord inte alltid reklamens fel utan kanske ännu oftare produktens och därmed företagets bakom. Det som inte skiljer sig nämnvärt från allt annat är nämligen inte lätt att väcka uppmärksamhet med och intresse för. Vilket leder till det omvända att produkter som gör skillnad inte behöver en krampaktig reklam som försöker göra intressanta nummer av gammalt vanligt.   Vi kan gå till den vanligaste av all handel, den…

+Read more

(annons)

Posted on 14 januari 2016

Om man vill förstå varför reklambyråer måste finnas kan man försöka göra en annons åt sig själv. Jag har precis hamnat i den situationen. Min bok är nu klar och sägs vara på ingång från tryckeriet. Jag borde med andra ord börja fundera på hur jag skall berätta om den så att den ”upptäcks, intresserar och lockar till köp”, som jag brukar säga.   Ska jag verkligen berätta lite om hur den kom till? Att hela processen pågått i bortåt fem år, inte dagligen förstås, ofta inte ens varje vecka eller ens månad. Snarare stötvis under perioder när lusten att få veta mer om dessa ”inneboende” blivit för stor. Är det då bra att berätta att uppehållen ofta berott på att jag kört fast. Inte…

+Read more

Reklamens ofullbordade.

Posted on 6 januari 2016

Så mycket lättare allt vore om inte verket också måste gå att förstå. Jag tänker på den gåtfulla reklam som nu sprider sina ofullbordade verk framför allt i televisionen.   Så roligt, intressant, finurligt i tjugofem sekunder. Men vänta nu, vad handlade det om? Vad ville någon? Och vem var någon?   I mer än femtio år har Guldägget, symbolen för vad som av alla (de flesta) anses vara bra reklam, stått pall för alla försök tillreda ägget på annat sätt än de gamla reglerna förespråkar. Det borde betyda att bra reklam, trots att reklam är ett barn av sin tid, ändå alltid vilar på samma eviga sanningar.   Jag var på min tid själv med om att försöka sammanfatta och förtydliga vad detta…

+Read more

Gott skryt.

Posted on 29 december 2015

Att tala i egen sak är inte lätt. Minsta lilla dissonans och det som var menat som uppriktig upplysning börjar lukta skryt och skrävel. Ändå är visst skryt ett måste.   Hur skulle annars ett konkurrensutsatt näringsliv klara sig. Att lite blygsamt berätta vad man gjort och varför det är bättre än annat ger inget köptryck på marknaden. Marknaden är inget demokratiskt torg. Den som inte hörs, syns, berör, förstås och förmår skapa lust att prova, räknas inte.   På varje marknadstorg ingår det således att skryta. Såväl på Kiviks som på Börsens. Men att skryta är en konst, ett raffinemang som kräver god lyssningsförmåga, hög kreativitet, stark formkänsla och sinne för humor. Konsten att skryta kan vara svårare än konsten att tala sanning. Den…

+Read more