Bara Ord

En blogg om just det

Posts from the “Övrigt” Category

Ådal 23 juli.

Posted on 23 juli 2014

Höga Kusten passar inte alla. Så tänk dig för. Höga berg så långt ögat når. Och djupa vikar, branter, stup och stigar svåra att forcera. Knappt någon bebyggelse längs stränderna. Här och var några sjöbodar, en och annan stuga och ett och annat gammalt fiskeläge. Inget vimlande folkliv. Inga kontaktskapande köer och ingen spännande trängsel. Trots miltals av stränder inget färgglatt myllrande badliv. Folk badar överallt i ensamt majestät från bryggor och klippor som sticker ut på djup som kan vara femtio meter fem meter från land. I vår egen vik låg igår nio personer på en hundra meter lång sandstrand. Det blev nästan trångt, tyckte vi. Och stojigt. Två barn lekte med att fånga spigg vid strandkanten. I måndags gick vi upp till…

+Read more

Ådal 30 juli.

Posted on 23 juli 2014

Utanför blånar oändligheten; formationer som möter varandra, himmel, hav och berg som skiftar i allt som går i blått, grönt och det som kallas grått men är summan av svart och vitt. Lager på lager miltals bort. Ständiga byten, ibland minutsnabba. Aldrig detsamma. En tur till skuggan bakom huset, kanske till förrådsboden, och stämningen ut över fjärden kan vid återkomsten vara en helt annan. De stora fönstren fångar varje sky. Plötsligt, som helt nyss, kan sommaren kännas höstlig men sedan somrig igen. Det lär bli trettio grader även idag. Nionde dagen i rad. Imorgon drar vi åt nordväst, upp mot Gäddede, Stekenjokk och Saxnäs med allt vad där emellan finns att uppleva av samekultur och fritt fallande forsar. Kikaren står på sin plats vid…

+Read more

Vägen upp.

Posted on 25 juni 2014

Vägen upp är vacker, följer naturen, flyter längs den, inte igenom, smeker en bergskam, touchar ett vatten. Det är en tidig oktobermorgon och naturen skiftar i höstens hela färgskala. På krönet vid Körningsgården öppnar sig plötsligt Höga Kusten. I fjärran havet, fjärdarna, de branta bergen med sina blåsvarta skogar och långt där nere Vågsfjärden som en gång var del av havet men nu är en insjö i vars blanka yta Nordingrå kyrka speglar sig. Härifrån anar man hur landet sakta rest sig millimeter för millimeter under tusentals år. Backen upp är lång och brant. Instinktivt släpper foten gaspedalen och automatväxeln kuggar ner. Oväntat högt, i fjärran miltals bort, sträcker horisonten sin tunna linje. Efter Häggvik följer vägen viken som ligger djupt inbäddad mellan kuddformade…

+Read more

Samma och samma.

Posted on 15 juni 2014

Här om dagen intervjuades jag av forskaren Raoul Galli. Vi pratade i ett par timmar om reklam. Om förr, nu och sedan. Eftersom han är både kunnig och uppriktigt intresserad fick han mig att försöka svara även på det om vilket jag inget vet. Vid frågan om framtiden sa jag förstås inte, även om det var frestande, att det var bättre förr. Rätt svar på frågan om reklamens framtid är förstås att den blir som vi förtjänar. Den blir som tiden. Så har det alltid varit och så kommer det att förbli. Reklamens form och uttryck styrs varken av de som köper den eller tillverkar den. Den blir som det blir när samhälls-, kultur- och näringsliv blivit som de blev. När så mycket annat…

+Read more

Hädisk reklam.

Posted on 5 juni 2014

Reklam blir som sin tid. Det är där den hämtar sin näring, sina berättelser och sin stil. På det sättet blir den även en spegel. Det som passade sig ett år kan tio senare orsaka folkstorm. Jag vet, jag har själv varit med om att skapa krigsrubriker på kvällstidningslöpen. Det var 70-tal och vi arbetade (på Arbmans) för bensinbolaget Gulf. Ett bolag som alla andra. Det kvittade de flesta bilister var man tankade, allt som skiljde var en och annan ettöring på priset (bensin kostade runt en (!) krona litern då) med möjligheten att få en solhatt eller en isskrapa som tack. Vi menade att man kunde använda pengarna bättre. Ta tillbaks en och annan allmän rabatt-ettöring och för pengarna istället bedriva trafikpropaganda. Skapa…

+Read more

Entreprenörsnille.

Posted on 24 maj 2014

Idag när de flesta (inte alla) tycks ha insett att entreprenören är själva förutsättningen för det välstånd som politikerna har att fördela, och käbbla om, kan man undra om de letas efter på rätt ställe. Jag har träffat rätt många under min tid och alltid undrat varför de jag mött så sällan beskrivs så att jag känner igen dem. Inte ens på tidningarnas rosa sidor. På nyhetssidan är entreprenören en affärsman som tjänar pengar på att ha startat ett eget företag. Och sålt det. Om vad som hänt däremellan får vi ingen djupare insikt. På kultursidan nämns de bara när något borde stöttas eller satsas på. Inte långt tillbaks var entreprenören en listig typ som startade företag för att få andra att arbeta åt…

+Read more

Orda grant.

Posted on 16 maj 2014

Det händer att de som läser min blogg hör av sig och meddelar att de inte bara läser för innehållets skull utan också för formens. Finns där någon metod? Eller åtminstone några tips? Jag läste nyligen en intervju med författaren Lena Andersson i DN och fick bekräftat det jag förut bara hört mig själv tänka, att hon i själva skapelseakten inte skriver för någon annan än sig själv. Att hon inte tror på skrivskolor. Att den enda man kan lita på när det gäller att bedöma värdet av det man är på väg att fästa på papper – är författaren själv. Som musik i mina öron. Alltså tänk bort alla andra. Tänk dig själv i läsfåtöljen, hur du stannar upp, läser om, begrundar, släpper…

+Read more

Mjuka sidan upp.

Posted on 9 maj 2014

Igår ringde Björn. Han läser min blogg och har vänligheten att då och då höra av sig med synpunkter. Nu hade han nyss läst min krönika ”Andra halvan” och ville berätta att så lätt är inte det där med ”kulturen i ett företag”. ”Stora företag är ofta historiska sammanslagningar som länge ger svåra störningar”, säger han. Han vet eftersom han som en av landets mest erfarna industrialister suttit på alla chefsstolar man kan tänka sig i såväl SCA som NJA, LKAB, SSAB och Nordbanken. Han tog kanske åt sig lite av min kritik av storindustribranschens oförmåga att ”berätta vad man gör och vem man är så att vanligt folk begriper”. Så gör den som kan tänka på andra än sig själv; tar åt sig…

+Read more

Egna ord.

Posted on 3 maj 2014

Det finns ett ord som aldrig förekom i mina reklamtexter. Det är ett av språkets allra vanligaste och det har ett par nära släktingar som jag inte heller använde. Jag har skrivit tusen texter åt andra, berättat vad andra velat ha sagt, fört andras talan, till och med tänkt vad andra kunde ha tänkt. Eller borde. Det skrivandet är inte fritt. Ett enda ord låser det inne, stänger grinden och kastar nyckeln i sjön. Det är det lilla ordet ”jag”. Det jaglösa skrivandet tär hårt på den som gjort skrivande till ett yrke. Förr eller senare vill man åtminstone då och då vara första person i sin egen text. Som författare med eget jag kan jag låta tanken flyga, betrakta skärmen, lägga händerna på tangentbordet,…

+Read more

Andra halvan.

Posted on 24 april 2014

Hälften av ett företag varken syns, går att ta på eller mäta. Ändå är det som pågår där högst avgörande för affären. Hälften av ett företag är nämligen berättelsen om det. Det här har somliga till fullo förstått. Ta Apple världens idag högst värderade varumärke. Hälften är produkterna, andra hälften är det som ligger i luften; känslan, auran, lockelsen, charmen, ambitionen, utmaningen, segerviljan, personen bakom. Till och med problemen hör dit. Tänk om det är den hälften som lättare än den andra dubblerar börsvärden!! Ta IKEA vars inre rum kanske inte i början var lika medvetet möblerade som dess yttre. Men idag, vilken berättelse! Evig oavsett Kamprad. En berättelse som ingen som passerar dess dörr är opåverkad av. Som består även om firman skulle…

+Read more