Bara Ord

En blogg om just det

Posts from the “Övrigt” Category

Var får vi allt ifrån?

Posted on 6 maj 2016

Jag har anledning att gå igenom en del gamla jobb. Bläddrar snabbt förbi de flesta men blir sittande med några. Försöker erinra mig hur allt gick till. På avstånd är det lätt hänt minnen blir som lumpens. Femton oförglömliga månader med grabbarna fyllda av upptåg natt som dag. Sömnlösa vinternätter då håret frös fast i tältduken därför att eldvakten somnat får man tvinga fram.   Samma med hur vissa jobb kom till. Den totala utsattheten. Den oåterkalleliga förväntan vi skapat. Utsattheten pågick närmast dagligen i fyrtio år – och jag gillade den! Vet sedan länge att den är nödvändig. Utan den stannar all ansträngning vid det som duger. Det är med reklamskapande som med allt annat artisteri. Vill man nå ett yrke värt respekt,…

+Read more

Som Per Henry skrev:

Posted on 29 april 2016

Om Lasse Wannberg var min stora förebild så blev Per Henry Richter min eviga inspirationskälla. Det är faktiskt en viss skillnad. Lasse skrev som jag ville kunna, gärna långt med eftertanke, även i de smakfullt överhoppade leden. Per Henry var i mina ögon en poet. På fyra rader med perfekt versfot vad den nu kan ha hetat, kanske en hemmagjord, levandegjorde han en smörklick, ja vad som helst.   Här om dagen träffade jag Kurt (Lundkvist), vi har ett litet projekt på gång, som jag kan återkomma till. Kurt åtnjöt som art director den stora lyckan att i åratal ha fått arbeta nära såväl Lasse som Per Henry (Lennart Bengtsson inte att förglömma). Med nära menas precis så nära som det kan bli i…

+Read more

Hall of Competence.

Posted on 22 april 2016

Jag säger som Gert Fylking vid tillkännagivandet av årets nobelpristagare: ”Äntligen!” Det var hög tid att Björn Engström tog den plats han borde ha erbjudits för länge sedan. Platinaakademin är att gratulera.   Men mötena med denna illustra församling innebär tyvärr för min del, trots all glädje med att få möta så många gamla kända och i viss mån nya ansikten, att även ett visst vemod infinner sig.   Varför har denna märkvärdigt kompetenta församling ingen uppgift? Hur kan det komma sig att en bransch utan andra sanningar än erfarenhetens inte använder sig av just erfarenheten. Även den kreativa erfarenheten. För visst gick det lättare och lättare med åren att ta sig genom snårskogen och ut i gläntan där doften av en bra idé…

+Read more

Symphaty for the Devil.

Posted on 15 april 2016

Sjöng Rolling Stones men förvisso inte om reklam. Reklamens låga fladdrar till och är borta. Ändå är reklamens långsiktiga mål att nå ända dit där sympati uppstår. Det är i sympatins varma famn som affären blir trygg. Det är där man inte lurar varandra, inte förvränger fakta eller undanhåller helt avgörande. Det är där relation uppstår med löften om ömsesidigt hållande av avtal, oskrivna såväl som skrivna. Det är där man gillar varandra till och med tycker om.   Kan reklam det? Händer det någonsin? Javisst men inte med en annons eller film, ens med tio eller hundra. Eller under ett eller ett par år. Eller under det i reklamsammanhang så kortsynta begreppet kampanj; en säsong eller två, eller en säljcykel kort som en…

+Read more

Sunt förnuft ingen dålig idé.

Posted on 8 april 2016

Jag funderar allt ivrigare på var den enklaste av alla framgångsfaktorer i affärslivet tog vägen. Den som är så enkel att även ”ekonomiska idioter”, som en ekonomisk filosof i bankvärlden föredrar att kalla alla utanför finanssektorn, förstår den. Till och med föredrar att leva efter den.   Även barn således. Den handlar om givandets och tagandets princip. Om att det man vill bevara skall man vårda så att det finns kvar nästa gång man vill ta del. Gör man inte det får man gå någon annanstans. Då kan kompisen ha fått andra vänner. Eller butiken slagit igen.   Jag har ingen avancerad skolning i affärer. Ändå har jag och min sort, med samma hemmagjorda akademi bakom sig, kunnat leva på att ge all världens…

+Read more

Förnybar reklam en oändlig resurs.

Posted on 1 april 2016

Inför ett pågående uppdrag har jag haft anledning att bläddra igenom den svenska reklamskatten från sextiotalet och framåt. Precis som när jag som ung, grön copywriter satt i Arbmans konferensrum och studerade, eftersom ingen första veckorna brydde sig om att jag anlänt, hyllmetern Art Directors Annual gjorde jag nu. Bestämde att jag bara skall stanna där det bränner till. Och fäster.   Det är klart att lite missvisande blir det eftersom där även dyker upp mina egna försök att platsa. Jag minns omgående rysningen när jag första gången såg Melin & Österlins grafiska däck för Trelleborgs Gummifabriker. Den annonsen tog så i magen att den sitter där än. Och ändå utan ordens hjälp. Ett ögonblick tänkte jag att jag nog valt fel och borde…

+Read more

Hur smakar frukt?

Posted on 25 mars 2016

Hur bra är en fotbollsmatch? En tidning, en bok, ett debattinlägg? Kanske har det med vilken att göra? I dagens digitala tidning (ett elände att brottas med) återfinns en hel sida om reklam. Bara det värt ett kors i taket eftersom denna kanske trettio procent stora del av det svenska medieutrymmet knappast avhandlas alls. Och aldrig för vad den själv är, vill och kunde vara.   Medieforskaren Marie Grusell skriver att ”debatten om reklam behöver bli mer nyanserad” och att ”det är hög tid att sluta utmåla reklam som något svart eller vitt”. Temat löper mellan å ena sidan och å andra sidan. Reklam skapar ”osunda normer” och lockar folk att köpa det man egentligen inte vill ha. Men bidrar också till ”information” som kan…

+Read more

Reklamkonst(er).

Posted on 18 mars 2016

Det är intressant att se hur ofta konstens budskap blir lika uppenbara som reklamens. Hur skaparen av verket vill att det skall synas, ta för sig, intressera och beröra. Precis som reklamens skapare av sina budskap vill.   Jag tänker framför allt på offentlig konst utomhus. I Bollnäs står en timmerflottare och kämpar med sin stock, i Simrishamn har man proppat refugen i rondellen full med kustfiskets alla redskap och överallt i landet står liknande verk avsedda att symbolisera bygdens mest utmärkande drag och värden. Beställaren vill visa vad orten kan åstadkomma, hur väl den passar att bo och verka på men också antyda dess själ och vilken anda som råder. Ungefär samma uppdrag får reklamkreatören av sin uppdragsgivare.   Jag kan höra beställarna…

+Read more

Gårdagens tidning.

Posted on 10 mars 2016

Finns det något som åldras fortare? Nyss var den rykande färsk, nästan vibrerande av nyhetens behag. Helt nyligen visste vi inte hur vi snabbt nog skulle hinna ögna första sidan redan på vägen från brevlådan till köksbordet. Och jag tänker på den väldigt påträngande samling som efter en tids bortovaro stirrar på mig med onda ögon. Läs oss som du brukar, bönar de i kör. Men jag förmår mig inte. Inte heller att kasta allt osett. Så jag bläddrar i hopp om att inget skall vara intressant nog så att jag fort kan lämna dem åt papperstuggens glupande aptit.   Snart är det guldäggsdags hör jag och då tänker jag på den bok som hela branschen efter en tid skall kasta sig över. Men som bara…

+Read more

Truetelling.

Posted on 4 mars 2016

Hur ofta finner vi inte att verkligheten vida överträffar dikten. Att det som absolut inte kunde inträffa gör det. Att dikten inte har samma fantasi, inte kan knyppla de mest osannolika händelser och människor till varandra som verkligheten, ofta med hjälp av slumpen, kan. Slumpen, ödet och guds försyn ingår ytterst sällan i fantasins produktsortiment.   Den som får för sig att skriva en roman konstaterar snabbt att vad du än hittar på så har verkligheten varit där före. Och vida överträffat allt du befarar att dina läsare inte kan tro på. Fantasin visar sig snabbt vara betydligt rationellare än verkligheten.   Jag har ofta undrat varför reklamen trots det så envist fortsätter att bygga sina stories på just stories, på konstruerade påhitt och…

+Read more