Bara Ord

En blogg om just det

Archive for

Annonsdirektören.

Posted on 30 december 2016

Jag vet inte om titeln ännu finns. Det finns ju knappt några annonser längre eftersom de tillhör den gamla medieform som kallades tidning. Tidningen var en genial uppfinning. Jag tror inte att den själv fattade hur otroligt väl den på nästan hälften av sina sidor passade den som hade något att sälja. Och, måste man tillägga, som visste hur man utnyttjade sin unika chans. Nu envisades tidningen med att betrakta dessa sina dyrbaraste sidor med stor skepsis, som något man var tvungen att ha men helst hade velat slippa. Något man på krönikeplats kunde raljera om i väntan på att lönechecken skulle dimpa ner från, ja varifrån då?   All annan reklam kommer oinbjuden. Bara kliver in, hoppar på, gör sig lustig, börjar orera…

+Read more

Om att bli klokare än sig själv.

Posted on 23 december 2016

Vilken skriftlig metod vi ska använda om sanningen ska fram? Vi har Tjatmetoden, Sanningsmetoden och Fantasimetoden.   Tjatmetoden vilar som framgår av namnet på upprepningens förmåga att sakta men säkert krypa in även där det från början var helt stängt. Först nonchaleras den, sedan irriterar den till sist fastnar den som en tatuering, en evig del av helheten. Till sist blir den så självklar att den långa tider glöms bort. När den en dag väcks till liv igen har omvärlden förändrat sig, allt kan vara nytt och annorlunda, som med mode. Att radera eviga minnen är inte lätt. Då är det lättare, antar jag, att bli av med en tatuering. Sanningar som fastnat med tjatmetoden förblir därför lätt sanningar även när man är ensam…

+Read more

Tack Aldous Huxley.

Posted on 16 december 2016

”Och nu har jag upptäckt den mest spännande, den besvärligaste av alla litterära former, den som är svårast att bemästra, den som är rikast på oväntade möjligheter – jag tänker på annonsen”.   Citatet är ur en essä hämtad ur samlingen ”On the Margin” som utkom 1923. Jag hittar den på svenska i en liten skrift kallad ”Reklamtext” utgiven av Antoni & Gehlin Aktiebolag 1953. Så kan det gå när man har vänner med innehållsrika bibliotek. ”Här ska du få en julklapp” sa vännen och kollegan Bo Hagskog när biogruppen efter filmen satt sig till bords på sköna krogen.   Utan större förväntningar öppnar jag den lilla ”boken”, läser de fåtaliga sidorna och häpnar, vet inte om jag ska skratta eller gråta. Gråta förstås…

+Read more

Anständig reklam.

Posted on 9 december 2016

I min förra krönika svepte en tanke värd mer eftertanke förbi lite för lättvindigt. Det var John Melins sätt att uttrycka varför han gav sig in på reklam, detta evigt ifrågasatta påfund. Han hade, i mångas ögon, mage att tala om anständighet.   Idag läser jag i bladet hur ekot åter skallar från våra mest frekventa tänkare att reklam inte är annat än kapitalismens nakna ansikte. Men snälla nån, vad skulle det annars vara? Samma tänkare tycks mena att så länge reklamen inte går kapitalismen ärenden utan någon ”god saks” är den okej. Det är tråkigt att behöva meddela att den dagen aldrig inträffar. Reklam är och förblir ett sätt att försöka sälja mer. Eller mindre men dyrare. Eller billigt men oftare. Allt handlar…

+Read more

Konsten.

Posted on 2 december 2016

Jag har under arbetet med nya boken hamnat långt ner i den kreativa revolutionens förhistoriska tid. Allt började förvisso inte med Leon Nordin eller ens med Arbmans. Det var där och då som allt tog fart. Fick sina former. Och sitt ansikte. Men började gjorde det, som förstås med alla revolutioner, långt innan de stora slagen utkämpades med att enstaka uppstickare satte sig upp mot etablissemanget.   Jag läser om dessa banbrytare och inser att jag i boken ska dela upp revolutionens förtrupper i Banbrytarna och Pionjärerna, där de förra stred ensamma ofta i det tysta, var och en för sig med sitt ritstift och sin lust att skaka om och skapa nytt. Och där de senare utgör den upproriska styrka på Svenska Telegrambyrån…

+Read more

  

libero justo massa suscipit sit ipsum luctus risus eleifend ut