Jag är född i Kalix. Där åt vi löjrom, lätt överdrivet, morgon, middag och kväll. Det här var innan frysens tid så farsan och jag åkte då och då till Storöhamn och hämtade hem en rejäl hink. Storön är för den som inte vet det själva epicentrat. Vi hade dessutom stuga där. Senare när jag bodde med min mamma i Avesta fortsatte traditionen. Att ha en liter eller två hemma var lika självklart som att ha smör, mjölk och ost. Hinken kom med bussen. Lastades på av mostrar i Storön. Hämtningen på busstationen var ungefär lika upphetsande som vore paketet ett par stickade lovikavantar. Frosseriet fortsatte även sedan vi flyttat till Stockholm och jag precis börjat i reklambranschen. Nu kom hinkarna till Hässelby dit…