Eller ”a smile” som Bill Bernbach sa. Ja, hur fångar man mellanrummet? Det intressanta som inte går att visa, bara antyda så att mottagaren själv framkallar rätt rum i sitt inre. Dåliga kreatörer försöker beskriva även mellanrummet och faller platt. Skapar i bästa fall begriplig information; en serie rum kedjade vid varandra som i en svit. Jag vet vem jag skulle fråga. Istället för att gå till AI skulle jag söka upp AG (Artistiska Genen). Jag fick ännu en rejäl dos av det här om kvällen. Jag var på Guldäggsgalan, ditlockad av att Platinaakademin äntligen ansågs intressant nog (eller antogs intresserad nog). Hur som helst kul och inspirerande var det. Vi placerades vid ringside och bemöttes med respekt, nästan vördnad och jag förstår…