Bara Ord

En blogg om just det

Posts by Lars Falk

Ögonblickets verk.

Posted on 19 oktober 2018

Den 15 november står vår bok tryckt och klar på sina pallar i Malmö. Jag borde vara där då men får vänta tills första leveransen når Stockholm. Lite senare släpps boken vid en release i trängre kretsen, framför allt bland alla som varit med; fotografer, illustratörer, uppdragsgivare och andra.   En bokrelease är något speciellt. Där och då är boken ute. Som med all kommunikation. Först när mottagaren är ansluten är sändningen komplett. Som med kontakten som sätts i väggurtaget och det omgående visar sig om kraften bakom har förmåtts ge avsedd effekt utåt t.ex. ljus från en sänglampa.   Jag tänker, apropå ström, på Lasse Liljendahls ”två hål i väggen” och på att annonsen för Vattenfall (nu det mindre poetiska Ellevio) med ”strykjärnet”…

+Read more

Det Tillfälliga.

Posted on 13 oktober 2018

”O hjord som mig fostrat har och fädrens flaskor tömmer”, skaldade jag i min studentikosa ungdom. En lek med ord snarare än en djup tanke. Tegnérs epos Svea som börjar ”O jord som mig fostrat har och fädrens aska gömmer” hade varit föremål för klassens intresse. Min tolkning som fortsatte i samma stil alla verser igenom blev så populär att jag ombads uppsöka Avesta Tidning, som faktiskt tog in den. Det blev min litterära debut.   Tegnérs dikt Det Eviga om svärdet som formas av den djärves hand fick även den en tolkning av liknande art. Jag erinrar mig dessa verser när jag inser hur det eviga idag blivit det tillfälliga. Det vill säga det nuvarande utan koppling vare sig bakåt eller framåt. Ett…

+Read more

Idag gick boken till tryckning!

Posted on 5 oktober 2018

Jag är sparsam med utropstecken men här är det på plats. Äntligen efter tre års arbete lämnar den våra datorer och blir någon annans huvudvärk. Eller kanske glädje. Ett tag, tills vi får den i vår hand: får känna tyngden, uppleva bulken, kompaktheten, beröringen med omslaget, papperet, öppna; se binderiet, känna doften. Hålla det slutliga dokumentet i sin hand: minnet av allt som hände, som gick väl, gick fel, togs om, väckte mitt i natten, kändes bra när sidorna växte fram, till och med när orden, i alla fall vissa av dom, kändes lite nya att ha tänkt och sköna att ha skrivit själv.   Det började med att Claes och jag som vanligt åt vår fyragångeromåret-lunch på Operabaren. Claes som läst den här…

+Read more

Ordens sammanhang.

Posted on 28 september 2018

Det finns ett oslagbart bra sätt att göra en text intressant. Det är att, enkelt uttryckt, sätta den i sammanhang. Texter som rapar upp fakta må vara viktiga för redan intresserade. Men om än med stilistisk finess stannar de i gruppen om fakta saknar fäste i större helhet. Fakta om miljöhot, risken för sjukdom, faran med att köra för fort, vara för tjock, inte äta rätt och hela raden av allt som kvällstidningarna lockar med, förfärligt nog, blir fiktion ända tills de sätts i sammanhang som känns och berör. Som att miljöhotet kan ha med tuggummituggande (plastpartiklar) att göra. En ovana som kan få sitt slut och bli en win-win-situation när polletten trillar ner.   När två begreppsvärldar som vi aldrig tidigare kopplat till…

+Read more

Den obildbara kreatören.

Posted on 21 september 2018

Även om vi inte förstod allt, då i slutet på 90-talet, fattade vi att allt var på väg att vändas upp och ner. Vi hade fått en Ny Ekonomi och plötsligt var alla gamla sanningar, även de som ett barn begriper, inte ens alternativa, de var omoderna. Med möda förstod vi att en datakapacitet som fördubblas vartannat år och nätverk som stadigt ökar i värde med kvadraten på redan gjorda anslutningar förändrar det mesta i affärslivet. Men att företag med en miljard i förlust och några få miljoner i omsättning kunde vara värt två miljarder, det var svårare att få ihop.   Den nya ekonomins teorier fick aldrig fäste i butiker, varuhus och torghandel. Och har inte fått än. Där är och förblir ett…

+Read more

Uppbrottet.

Posted on 12 september 2018

Vi var fem unga som startat byrå utan att ha ett enda uppdrag i fickan. Vi hade frivilligt avstått eftersom det var så vi ville att det skulle vara. Byrån vi lämnade hette Arbmans och främsta orsaken till att vi frestades att byta dess gyllene stolar till ett enkelt spånplattemöblemang var att vi ville veta vad vi egentligen kunde och gick för, det vill säga om vi bara kunde göra bra reklam på den byrån eller om vi var bra nog i oss själva.   Lämna Arbmans hade ingen gjort tidigare. Arbmans lämnade man inte, dit ville alla komma. Man sökte inte man kallades. Där hade samlats en kreativ elit som gång på gång visade vad som gick att göra. En reklam som aldrig…

+Read more

En bok om omodern reklam.

Posted on 7 september 2018

Reklamens utveckling är inte, som det mesta annat, linjär. Den blir inte bättre och bättre, det vill säga säljer bättre trots att den tar itu med sin naturligt påflugna natur och medfödda lust att underskatta publiken i tron att allt går att sälja bara man tjatar tillräckligt ofta.   Reklam är en industrialiserad form av masskommunikation ämnad att nå djupt in i den mänskliga mångfaldens brygd av drömmar, hopp om identitet och alltid närvarande begär av nytt, nyare, bättre och bäst. Att nå fram med enkla budskap som hur man bäst bokar ett hotell, väljer teleoperatör eller spelar bort pengar på casino kan vara en uppgift för processer som styrs av förenkling och ständig upprepning. Den kan också, med helt andra resultat, vara en…

+Read more

Hissmusik.

Posted on 31 augusti 2018

En naturlig överlevnadsinstinkt är att slå ifrån sig. Minsta surr och vi ryggar tillbaka. Eller duckar. En fluga kan få oss att vilt vifta med armarna, en geting att i panik lämna rummet.   När tillvaron, med det verkliga allvar den rymmer, vräker sig fram, tvingar sig på, lurpassar, svindlar, bränner och marscherar duger det inte att lämna rummet. Då tvingas vi ta till det sista skydd vi har: stänga öron och ögon och försöka tänka på annat. Lyckas man är risken uppenbar att man vill stanna där för evigt. Men så kan man ju inte göra. Det gäller att vara med, ta sin medborgerliga plikt och lyssna, höra inte bara vad som sägs utan även vad som inte sägs, vad som kan anas…

+Read more

Första intrycket.

Posted on 24 augusti 2018

Det märkliga med reklam är att alla känner igen en bra annons eller affisch redan innan hjärnan fattar vad som händer. Signalen är blixtsnabb, snabbare än ögat hinner börja läsa. Som copywriter är det inte roligt att behöva upplysa om det. Men allt har med streck och punkter att göra, hur de arrangerats på sidan till bilder och former som kan bli skön helhet eller spretig disharmoni. Ett par punkter av tusentals som ligger fel och första intrycket blir också det sista.   Alla känner vi när det skaver. Den rätta tonen, den vi bär inom oss, är omisskännlig även om vi inte kan sätta fingret på exakt vad som orsakar den. Vi kan försöka med att den är ”blond, fräsch, stram, sparsmakad, less…

+Read more

Plakat propaganda.

Posted on 16 augusti 2018

Att göra en bra affisch är en svårare konst än det mesta man åtar sig inom den massmediala kommunikationskonsten. En skaplig annons är som jämförelse en barnlek. En film av den kvalitet vi numera dagligen får utstå så enkel att den kan tillverkas industriellt, inom kort av robotar.   Vad en affisch är och kan vara är de flesta reklamköpare, och tyvärr även reklambyråerna och deras kreatörer, okunniga om. Inte så konstigt då om politiker tror att en affisch är ett plakat där man kan spika upp sina teser inför en längtande och stillastående publik. Kanske vill man inte veta eller tro annat för de budskap politikerna sprider på gator och torg är förstås inte reklam. Det ordet tar man inte i sin mun.…

+Read more