Bara Ord

En blogg om just det

Archive for

Vad är det omistliga värt?

Posted on 29 augusti 2015

Igår var det fullmåne över de västmanländska skogarna och förstås inte bara där. Vi hade sett förödelsen, rest rakt igenom och gripits av den sorg som ett helt landskap, på ett ställe sex tusen hektar stort, lämnar efter sig när allt är förött, intill sista cellen utrotat. Hela humuslagret är borta. Att för naturen bilda ett nytt tar två hundra år, berättade vår värd.   Vi behövde med andra ord ganska omgående få se livets ljusare sida. Höra nya och andra historier.   Sjön låg svart men i strandkanten lekte skenet från kräftkalaset med krusningar som låg kvar från eftermiddagens avtagande bris. Faten dignade. Kräftorna kom direkt från koket och var därför ljuvligt varma. Iskalla O.P Andersson gick sin vanliga runda och snart flödade…

+Read more

Det svenska samtalet.

Posted on 21 augusti 2015

Som alla andra frågar även jag när jag träffar folk från andra länder vad de vet om Sverige. Bakom nyfikenheten ligger, när jag tänker efter, inte vad de vet, inte ens hur mycket de vet utan vad de tycker. Men det kan man förstås inte fråga om eftersom alla svar på en sådan fråga är falska. Gäster tycker alltid att allt är bra. Så bakom nyfikenheten ligger snarare hoppet att få veta vad ”svenskt” är. Det vill säga vad som är utmärkande för svenskt jämfört med vad som är utmärkande för allt annat på planeten. Precis som med vilka varumärken som helst ligger därför sanningen mer i omvärldens ögon än i våra egna hemmablinda. Vad som är svenskt är ytterst vad summan av vad…

+Read more

Kunna. Eller kunna berätta.

Posted on 16 augusti 2015

Hur många svampar är du bergsäker på? Alltså bergsäker på, inte bara nästan. Än mindre tror att det exemplar du håller i handen förmodligen, kanske, eventuellt är en mandelriska. Hur ofta har vi inte kommit hem med det som vi hoppades var något ätligt men som hemma på köksbordet snabbt blev synnerligen tveksamt. Och därmed ett fall för soppåsen. Kvar blev kantarellerna. Kanske även en och annan Karl Johan. Lösningen på ditt, och mitt, problem är förstås inte att vi lär oss allt om skogens alla svampar. Vilket de flesta (alla?) svampboksförfattare utgår från som nödvändigt. Utan att vi lär oss en eller två till. Två till blir hundra procent och dubbelt så kul i skogen. Vad händer då inte om vi lär oss…

+Read more

Här stod Helmer Osslund!.

Posted on 5 augusti 2015

I många år har vi letat efter vägen upp till Storberget. Länge visste vi inte ens att det var på Storberget han stod. Allt började med att vi lärde känna Thage Nordholm, Nordingråbygdens stora kolorist. Att han inspirerats av Helmer Osslund gick inte att dölja och varför skulle han det.   Helmer Osslund bodde en längre tid vid Österåsen någon mil norr om Sollefteå. Där satt han i kojor i trädkronorna och målade på smörpapper det stormiga mötet mellan Faxeälven och hennes storasyster den mäktiga Ångermanälven.   På Österåsen, som då i seklets början, var ett sanatorium av sällan skådat slag, vårdades många av hans målande kamrater. Andra var förstås där och hälsade på. Alla greps av den sällsamma naturen. Sanatoriet i sig är…

+Read more